tisdag 28 december 2010

Granen sitter väldigt löst...

Såhär några dagar efter jul riktigt spritter det i fingrarna och jag vill inget hellre än att plocka bort julgranen och lite annat rött pynt. Det är så märkligt att det som nyss var så rätt nu känns så fel och passé...
Att ta bort granen redan skulle nog inte falla i så god jord så istället njuter jag av tulpanbuketten som jag köpte åt mig själv idag. (Fast innan nyår är nog granen borta...)

Kram på sig, Helena



torsdag 23 december 2010

God jul!

Idag har vi roat oss med att få det sista färdigt inför morgondagen, och kottarna har dekorerat sina pepparkakshus. De bakade delarna själva för ett par veckor sedan men sen blev de bara liggande. Idag gjorde vi slag i saken och jag hjälpte till att sätta ihop det stora huset med smält socker. Det lilla som sonen gjort satte dotran ihop med glasyr men det behövdes starkare saker till det stora huset som dotran gjort. Glasyren och resten av dekorationerna har de gjort själva.
Kottarna är mer än nöjda. Husen står på soffbordet i vardagsrummet där alla måste passera och beundra mästerverken. Släden och paketen gjorde jag när jag var sisådär 13 år och de har blivit sparade och använda varje år till pepparkakshus sedan dess.
Imorgon får vi besök av hela tjocka släkten men det är knytis så läget är under kontroll. Hoppas ni alla får en underbart god jul, det tänker vi ha!
Kram på sig, Helena

tisdag 21 december 2010

Kyla och granar

Midvinternattens köld är hård, sisådär 21 minusgrader här ikväll. Jösses, och värre ska det bli säger de.
Granen som står ute är vacker med lite ljus och mycket snö. Granen inne däremot blev mycket välpyntad, kottarna är jättenöjda och lådan med julgranspynt är helt tom. Suck, försökte ett tag att begränsa pyntandet men gav upp när äldsta dotran sa "du kan väl inte feng shuia granen heller!"
Nänä, vräk på då.

Snart kommer tomten!

Kram på sig, Helena

måndag 20 december 2010

Julstrumpor på parad

Hej igen! I trappan hänger våra julstrumpor på parad. Jag sydde de första när äldsta dottern föddes och då fick det bli stuvar och billiga tyger jag kom över. Vartefter familjen växte fick jag sy fler. Ibland vill jag sy nya i andra tyger och i mildare färger, men nä, det får nog duga med de här gamla trotjänarna i år igen.
På natten till julafton tar sig tomten tid, fast han har så mycket att göra, och kommer förbi och fyller strumporna med lite godis och småpresenter. Det brukar vara rusning i trappan tidigt på julaftons morgon.

Till och med vossarna har en egen strumpa, ja en tillsammans alltså. Inga namn på den utan ett hundben istället, den symbolen förstår ju vilken hund som helst...
Kram på sig, Helena


söndag 19 december 2010

Julgodis

Hej igen! Här är det snorigt men ganska glatt ändå. Idag har vi fixat lite julgodis, herrn i huset har gjort knäck och kola och själv har jag gjort rocky roads, himla mumsigt alltihop. Vi har provsmakat ordentligt för att kunna vara riktigt säkra på det...
Det tjusiga äpplet på bilden köpte herrn häromdagen, det är en nyttigare variant av julgodis onekligen. Många äro de som erbjudit sig att äta upp äpplet men än har ingen fått sin önskan uppfylld. Det blir nog kottarna som får dela på det på juldagen skulle jag tro.
Kram på sig, Helena

fredag 10 december 2010

Det är blommorna som gör det

Julpynt och stjärnor i all ära men nog är det alla blommor som är grädden på moset i juletid? Jag har många amaryllisar i olika fönster här hemma, några blommmar vackert och andra har inte kommit så långt än. Hyacinter finns det också ett antal, alla vita precis som amaryllisarna. De första hyacinterna har redan blommat ut och ersattes idag av nya.

Bara i köksfönstret finns två julstjärnor som dessutom är spräckligt röda. Här har vi haft julstjärnor sedan första julen här för 10 år sedan, även om de inte alltid har varit röda som i år. De står i mina fådda valdemarsuddekrukor, bredvid den gamla vågen med den sköna gröna färgen.

Kram på sig, Helena

tisdag 7 december 2010

Granen står så grön och grann i stugan!

Ja, den här lilla amerikanska varianten i alla fall. Den står i tv-rumsfönstret bredvid orkidéerna som helt verkar ha gett upp. Suck!
Den stora "Disney-granen" får vänta ett tag till innan den får komma upp från källaren för att fyllas till bredden med pynt av kottarna.

Ser ni förresten frosten på fönstrena? Det blev så häromdagen när det var så vansinnigt kallt. Rullgardinen har jag målat lite på, vit färg på vit gardin, det blir fint när solen lyser på den.

Kram på sig, Helena

lördag 4 december 2010

Den blyga modellen

Nu har spillkummen äntligen gått med på att låta sig förevigas, om än lite motvilligt. Idag bakades det en hel del här hemma. Jag och Lilla Loppan gör aldrig något halvdant i bakväg så det blev flera sorter. Här är det limpdegen som ligger och jäser.
När bakningen var avslutad fick spillkummen bli stor fruktskål igen, då kan den ju stå framme på bänken hela tiden. För inte kan man gömma en så'n skönhet i ett skåp!

De tre limporna blev så här. I en av dem knådade jag in en drös med valnötter i sista stund. Ombyte förnöjer.
Kram på sig, Helena


torsdag 2 december 2010

Kallt för små tassar

Inne är det varmt och skönt, vossarna ligger vid brasan och myser. Ute är det onödigt kallt, 18-19 minusgrader på kvällen. Då är det inte lätt att få ut sina små nakna vovvar på promenad, fast fleeceoverallerna är på och extra värmande täcke är det de små tassarna som inte vill sättas ner i det kalla vita. Pingu pinnar på om promenaden är kort, men den gamla farbrorn Caesar får jag bära minst halva sträckan. Det är inte lätt att vara en gammal vovve när vinterkvällens köld är så hård.

I vardagsrumsfönstret står glasfatet på fot med kupa, också ett fynd från Säters julmarknad faktiskt, bredvid den fina tovade tomten från Lena. Den söta nyckelpigan har Lilla Loppan gjort.

Vad sägs om -5 grader och strålande sol nu framöver?

Kram på sig, Helena

onsdag 1 december 2010

Julstämning i kubik

Julstämning i kubik fick jag i söndags då vi (Ceciliakören) sjöng på Säters julmarknad hela eftermiddagen. Det var jättemysigt och stämningsfullt, mycket folk och kallt så in i Norden! Vi vann till och med priset för finaste marknadsstånd, minsann!

Faktum är att marknadsdagen började på bästa tänkbara sätt för mig. Redan innan klockan 14 då alla försäljare höll på och fixa med sina saker hittade jag en gammal, fin och vit spillkum som jag genast la rabarber på. En sådan har jag velat ha länge och nu är den min! Ha! Ibland har man tur.

Nu skulle man ju kunna förvänta sig att bilden här ovanför var på just ovan nämnda spillkum, men så är ju inte fallet som ni märker. Jag har glömt att fota den, så ni får istället se änglarna som kommit upp från källaren för att hedra oss med sin närvaro under juletiden. De står på spiselkransen i vardagsrummet; en loppisfyndad, en fådd och en tillverkad av min kära dotter, en fin liten samling.

Kram på sig, Helena

fredag 26 november 2010

Det blev stjärnor ändå...

Nu kan mamsen äntligen få lugn och ro, som hon oroat sig över vad det ska bli för julbelysning på verandan... ;-D

Nu är det klart, rätt stora stjärnor med nio uddar bidde det. En söt tomte i favvofärgen svart kom på plats också minsann.


I korgstolarna ligger mysiga grå fårfällar och nya randiga kuddar från Åhléns. Jag ville inte ha kuddarna för juliga för redan den 25:e eller 26:e december är jag lite trött på de juligaste sakerna så tomtar och annat rött brukar förpassas ner i källaren igen.
Förhoppningsvis kan det här ligga kvar ett tag efter jul tills jag längtar efter vår och sol igen och plockar fram det gröna och blommiga på nytt. Fast det kan förstås bli redan i början av januari, ungefär när längtan efter ljusgröna och krispiga tulpaner brukar bli svår...

Men en sak i taget nu. Jösses!

Kram på sig, Helena


torsdag 25 november 2010

Lite julfix


Hej! Här går det veckor mellan inläggen känns det som. Tiden vill liksom inte räcka till för allt jag vill hinna med, dessutom lyser orken lite med sin frånvaro... Måste erkänna att jag somnade till lite i schäslongen efter jobbet idag. Ganska najs men väldans improduktivt.

Lite pysslande har vi väl gjort, jag och kottarna, i alla fall. Tre vita hyacinter har hamnat i vardagsrummet och igår bakades det pepparkakor så det doftade i hela huset. Jag brukar hyvla mina pepparkakor med osthyvel, då går det snabbt och de blir tunna och supergoda. Lilla loppan hade dock synpunkter på den metoden; Mamma, man ska forma dem, sa hon, la huvudet på sned och spände ögonen i mig. Nåja, smaken tyckte hon om i alla fall, som tur är.

Kram på sig, Helena

tisdag 16 november 2010

Solsken på verandan!


Vilken vacker dag det var idag! I förmiddags innan jag åkte till jobbet sken solen in så vackert på verandan att jag bara var tvungen att försöka fånga det med kameran. Det är ju inte alldeles lätt för en amatörfotograf som jag, men ni får väl ha lite fantasi! Ser ni vad tjusigt äppelträdet är där utanför fönstret?

Jag funderar som bäst på hur jag ska julpynta här på verandan, det är ju första julen vi har den. Än så länge har bara ett par amaryllisar hittat hit, men mer blir det till första advent...

Kram på sig, Helena

måndag 15 november 2010

Vita amaryllis och snö


Nu är jag äntligen pigg och kry igen, nåja hostan finns väl kvar men orken har återvänt, äntligen! Jag och lilla loppan tog en liten tur till affären idag på vår lediga dag och där hittade vi vita amaryllis med dubbla knoppar på. Självklart fick ett par stycken följa med oss hem och de hamnade på verandan förstås.



Hela eftermiddagen och kvällen har det snöat här, tidigare på dagen regnade det men det behöver man ju inte nämna... Träden är så vackra med snön på grenarna, så här såg det ut nyss från köksdörren.



Kottarnas snögubbe står där och huttrar och lekstugan kurar i bakgrunden.
Snart är det advent!!
Kram på sig, Helena

fredag 12 november 2010

Det omålade bordet & ett litet livstecken!

Hej! Long time, no see. Det här bordet hade jag tänkt måla under allhelgonahelgen, ljust ljust grått undertill och svart matt bordsskiva. Det blev ju inget av det som synes. Istället låg jag med hög feber och huvudvärk hela förra veckan... Jag är fortfarande inte riktigt på banan för att vara ärlig, därav de obefintliga inläggen den senaste tiden. Men jag siktar på nästa vecka då jag tänker må finfint och hoppas få möjlighet att måla bordet någon annan helg innan jul. Tänk att det snart är advent, me like!
Kram på sig, Helena

måndag 18 oktober 2010

En oäkting...

...har nästlat sig in i floran här hemma. Jag som inte ens gillar låtsasblommor, det är himla märkligt.





Jag har tänkt ett tag att det vore fint med något grönt, gärna ett litet träd, i det här gamla höganäskruset. Nu är ju det här dessvärre ett rätt mörkt hörn så det enda träd som trivs här var det här som jag köpte idag på Gruvgatan 13.
Det ser hyfsat riktigt ut, om man inte går i närkamp förstås, men se där i det sammanhanget är ju mörkret i hörnet bara en tillgång!

Jag köpte även en bit tyg som jag tror blir jättefin när den väl kommer på plats, men det får ni se en annan gång.

Kram på sig, Helena

torsdag 14 oktober 2010

Städa eller baka?


Usch, nu ligger vi efter igen. Dammråttorna börjar bli oförskämt stora och dammsugaren längtar efter mänskligt umgänge. Trots detta tänkte jag imorgon direkt efter jobbet baka istället och spendera lite tid med min gamla trotjänare från 1954. Betydligt roligare, och väldigt väldigt mycket godare. Lantpanini ska det bli till kvällens begivenhet...

Städningen finns ju kvar, och förhoppningen är att någon annan mig närstående ska drabbas av en intensiv städlust och rensa hela klabbet från damm och lort. Hemskt gärna under tiden som jag är på min begivenhet och roar mig... Moahahahaa, jo det är ju sannolikt! Om jag då redan varit framme med moppen får ju inte den stackaren utlopp för sin städlusta, nä det är helt klart bäst att ligga lågt i städfrågan. Hoppet är som bekant det sista som sviker en.

Kram på sig, Helena alias optimisten

tisdag 12 oktober 2010

Höst i kubik!


Nu är det höst på riktigt! Idag tog jag och polarn Pingu ledigt från springandet och tog med gamla farbrorn Caesar på en längre promenad istället. Fina färger på löven är det i skogen nu.

Trots tröjan tyckte Caesar att det var i kallaste laget och sparade på en fot i taget. Usch, vidrigt att behöva sticka ner sina små tassar i kalla fuktiga löv. Tacka vet han brasan som jag gjorde när vi kom hem, där i korgen bredvid ligger han än.

Spjuvern Pingu bryr sig dock inte om små petitesser som kalla löv, det mesta här i livet är ju fullständigt härligt! Precis när jag knäppte kortet vände han sig om...

Här tittar de i alla fall båda två in i kameran. Jösses, vilka stiliga vossar! Vilken tur att de är mina!
Kram på sig, Helena

tisdag 5 oktober 2010

Att måla eller att låta bli...


I vårt vardagsrum står detta skåp som jag gissar är från 20-talet. Det, som så mycket annat här hemma, kommer från min farmor. Det stod i det rum i farmors sommarhus som jag och ena syrran kamperade ihop i, mycket minnen alltså.

Jag är helt övertygad om att skåpet skulle bli makalöst tjusigt om det var matt svart. MEN kan man ge sig till att måla det när det har originalfärgen kvar (i alla fall på utsidan för insidan har farmor redan piffat till med dalablått för länge sedan...), det är frågan. Kommer jag att ångra mig? Åh, vad svårt!

Fast å andra sidan har jag numera en arbetstakt när det gäller målningsjobb här hemma som får sniglar att framstå som fartdårar, så jag hinner nog fundera på detta länge och väl. Det i sig är också konstigt för jag brukar alltid veta exakt hur jag vill ha det och sen inte tveka och vila på hanen utan slå till tvärt och med emfas.
Ja-a, dessa stora frågor som man brottas med, inte undra på att man ligger sömnlös ibland. ;-D
Kram på sig, Helena

Förresten - det var mig en anskrämlig samling damm och eterneller uppepå skåpet! Tänk bort dem för deras sekundrar är räknade.

måndag 4 oktober 2010

Prag i all sin prakt!


Hej igen! Vi, dvs herrn i huset et moi, har spenderat helgen i Prag minsann. Det var jättekul, intensivt och gott - i alla fall för det mesta... Här är en överblick över stan från borgen. Prag är stort som Stockholm och har ca 1,2 miljoner invånare.

Ingen som besöker Prag missar det astronomiska uret, inte vi heller... Döden, dvs skelettet som står precis till höger om urtavlan, var riktigt charmig när han drog i snöret så klockan slog.

Vi bodde på ett riktigt fint hotell inrett helt i jugendstil, själva huset är också från förra sekelskiftet som synes. Det låg bra till i centrum så allt var nära och lätt att gå till, och gått har vi gjort mycket.

Prag är knökfullt med vackra byggnader i olika stilar, många av dem bevarade från medeltiden då Prag var tredje största staden i Europa. Bara Rom och Istanbul var större. Den medeltida stadsplanen gör att det inte är så lätt att hitta i Prag, många små gator som går härs och tvärs, fast man följer en gata märker man snart att man befinner sig på en helt annan än den man tänkt sig. Men det är inte bara dåligt, man får gå och gå och lite motverkar det väl effekterna av kaloriintaget i alla fall...

Tyvärr måste jag avslöja att den tjeckiska kokonsten lämnar lite övrigt att önska... Den här lunchen fick vi en dag, och allt det här var bara till en person! Fläskkött i massor, kål, senap och pepparrot. Intressant men inte det godaste jag ätit, om jag säger så. Vi åt mest annat mumsigt men det är kul att pröva något typiskt tjeckiskt när vi nu var där.
Med andra ord finns det stora skäl att återuppta springandet i skogen igen efter 4 dagars uppehåll. Men lugn, jag och min trogne Pingu har flängt runt som tokar i skogen idag så nu är vi på g igen.
Kram på sig, Helena

torsdag 23 september 2010

Det är aldrig försent...

Man ska aldrig sluta förvånas heter det ju. I söndags fick jag någon sorts fnatt och har sedan dess sprungit i skogen varje dag. Jag är själv djupt chockad över vilken vändning livet har tagit och kan inget annat än hoppas att fnattet håller i sig, riktigt läääänge. Träningsvärken får dock hemskt gärna ge med sig...

På bilden ovan ser ni min partner in crime, Pingu eller som han också kallas Dingo. Kärt barn har ju många namn, ni vet. Gammelfarbrorn, på bilden nedan, bara skakar på huvudet och förundras över vår nuvunna skogsspringariver. Varför rusa runt i en fuktig och barrig skog när man kan ligga i en varm och skön korg inne? Ja, jag vet inte, jag undrar ju själv över samma sak...


Kram på sig, Helena alias Hurtbullen

måndag 13 september 2010

Koll på temperaturen...


...har vi numera. Vid dörren på glasverandan har det kommit upp en liten termometer, lagom snirklig och tjusigt rostig.

Trots att det enligt meteorologerna fortfarande är sommar känns det riktigt höstigt ute om än inte särskilt kallt. Många tända ljus och sköna brasor blir det framöver. Mysigt!
Kram på sig, Helena

onsdag 8 september 2010

Senaste loppisfynden


Mina senaste loppisfynd är två fina uppläggningsfat med grön rand från Gustavsberg som jag hittade i måndags på ta till vara. Efter att ha sålt av en massa i lördags på loppisen fanns det plats för nya fynd. Fina uppläggningsfat är alltid användbara, och den gröna randen fick mig på fall förstås.

Faten har fått ta plats i tallrikshyllan i vardagsrummet. De fina faten ovanför med fisk och kräfta på kommer från min kära farmor, jag har flera motiv som jag kan variera med när andan faller på.

Nu ska jag njuta av att migränen verkar ha gett sig för den här gången.
Kram på sig, Helena

fredag 3 september 2010

Loppis!!


Det är LOPPIS i Romme i morgon lördag 4 september kl 11-15!!

Det här inlägget borde jag naturligtvis gjort tidigare under veckan men jag har haft fullt upp med jobb och förberedelser, och om sanningen ska fram så har jag dessutom ett vansinnigt dåligt minne...

Nåja, bättre sent än aldrig. Vi är 21 stycken deltagare i denna loppisdag så det finns gott hopp om att kunna göra fynd här och där. Hoppas det kommer många besökare hit! Mitt garage är i alla fall laddat med grunkor och mojänger som längtar efter nya hem.


Hoppas vi ses imorgon!
Kram på sig, Helena

måndag 30 augusti 2010

Ett trasigt örngott...


...blev en hel lampskärm. Den här lampskärmen kostade 10 riksdaler, fast då var den förstås vinrödrutig med en rosett i sidenband. Nja, inte så charmigt kanske, men ett gammalt örngott med både ett fult hål och en fin spets blev en rätt ok lampskärm.

Här sitter den på en grön marmorlampfot som också den köpts på loppis för en tjuga. I sovrummet är väggarna ljust gröna så där passar lampan som Hans i Greta - nej jag menar handen i handsken naturligtvis.
Kram på sig, Helena