Ofrivillig paus i byggandet

Hej hej!
Suck, vi har drabbats av väntetid, en synnerligen svår väntetid. Snickarna har jobbat på och det har gått så där lätt att man nästan undrar varför. Måste inte nå't jävlas lite snart? Jodå, det behöver man inte oroa sig över. Nu väntar vi på fönster och pardörr. Utan dem är det dumt att gå vidare, innetemperaturen sjunker drastiskt nämligen. På tv-rumsfönstret ovan kan man se hur det såg ut på fönstren då det var som kallast för några veckor sedan. Så vill vi inte ha det i sänghalmen, nej då får vi väl lov att vänta då. Kanske så länge som till vecka 7!! Hoppas verkligen att det går fortare än så...

Här vid det gamla skrivbordet sitter jag nu och skriver och längtar tills utbyggnaden är klar och jag äntligen får ställa dit allt som sedan länge redan stått där i mina tankar. Kul för herrn i huset att se hur jag menade när jag ritade skisser och förklarade för så länge sedan. Och för er också kanske?



Annars måste jag erkänna att det här med vinter visserligen har sin tjusning men jag är nöjd med rätt så lite ändå. Jag har tröttnat på att leta fram bilen ur snödrivan varje dag, det är bara så. Nej, mer takdropp och värmande sol åt folket!

Snart tar jag nog fram mina pelargoner som står och blommar i källaren till ingen nytta alls. Då känns det lite som om våren är på gång och innan man vet ordet av kan man göra så här igen:




Det ser jag fram emot!
Kram på sig, Helena